På domstolen jobbar inte bara jurister

Kristina Nilsson är domstolssekreterare på Malmö tingsrätt, och titeln till trots är det långt ifrån ett sekreterarjobb. Yrkesgruppen är en av de största inom Sveriges Domstolar, men hos allmänheten är den relativt okänd.

När ett mål kommer in till domstolen tas det emot av registratorskontoret, men därefter sköts handläggningen till största del av domstolssekreterare. På Kristinas avdelning, där man arbetar med både brottmål och tvistemål, delar domstolssekreterarna upp arbetet så att de ansvarar för olika uppgifter olika veckor.

- Jag jobbar både med tvistemål och brottmål, och i tvistemålen kan jag sköta mycket av handläggningen själv. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att kalla parter och vittnen till förhandlingar och att skicka olika förelägganden. Jag protokollför också under rättegångar ungefär två dagar i veckan. Det är ett ansvarsfullt uppdrag och jag har stor insyn i målen. Eftersom jag även utbildar nyanställda i vårt verksamhetssystem Vera, varierar mitt arbete mycket från vecka till vecka.

Ansvar ger mervärde

Om man vill kan man som domstolssekreterare få större ansvar genom olika förordnanden.

- Ju fler förordnanden du har, desto mer får du sköta själv i målet och det du inte kan handlägga själv lämnar du till en beredningsjurist. I vissa mål kan jag ge förslag på domar, till exempel i mål som bara handlar om äktenskapsskillnad eftersom mycket som skrivs i dem är ren rutin. Jag tycker att ju mer jag får göra, desto mer får jag tillbaka. Att ha ansvar är en del av jobbet och gör att du utvecklas som domstolssekreterare.

Ett utmanande yrke För att bli domstolssekreterare krävs ingen särskild utbildning. När man anställs får man utbildning på domstolen, och under det första halvåret har man en handledare bredvid sig. - Det är ett kvalificerat jobb och det finns mycket att lära här - man blir aldrig fullärd. Inget mål är det andra likt. Även om mycket går på rutin så är innehållet alltid nytt. När du går till en förhandling vet du aldrig vad du har att vänta dig, och det är väldigt spännande. Dessutom är det alltid intressant att få träffa personerna som man haft kontakt med via telefon och brev. Behövs inte bara jurister

Kristina tycker att det är viktigt att det finns olika typer av människor och yrken representerade på en domstol.

- Det är en viktig del att kunna lyssna på människor. När de kommer hit till tingsrätten befinner de sig ofta i svåra situationer och är oroliga för vad som ska hända. Det är inte så lätt för dem att vara här. Därför tror jag att det är bra att inte alla som arbetar på domstolen är jurister. Man tänker på olika sätt, och jag är övertygad om att det behövs till exempel samhälls- eller beteendevetare inom domstolsvärlden.

Efterfrågar fler män och yngre

Yrkesgruppen domstolssekreterare är kvinnodominerad, och det tror Kristina till viss del beror på titeln.

- Här är nästan inga män alls, och de flesta sekreterare är äldre. Många hade kunnat söka jobbet, men skräms bort av att det kallas sekreterare. Hade det kallats för handläggare tror jag att fler män och även fler yngre hade sökt sig hit. Det finns även många som tror att man måste vara jurist för att jobba på en domstol, men så är det absolut inte. Det är en spännande arbetsplats, och fler borde upptäcka det.